Tur man är lugn av sig. Annars skulle det bli rätt outhärdligt när mer än 110 mejl ligger och väntar på åtgärd och andra delar av verksamheten står på ända och kräver hjälp, mer eller mindre akut. Men idag fick jag i alla fall ihop mitt headset till telefonen. Inte ens tfn-supporten på jobbet kunde klura ut vad som var fel. Enligt dom så hade jag monterat alla sladdar som det skulle vara. Men när det kom till kritan så var det ju inte riktigt så. Härliga tider, nu kan jag prata i tfn utan att klämma fast den mellan örat och axeln och bli helt sabbad i nacken.
Helt slut som artist, skulle man kunna säga. Så därför hittar jag inte ngt mer att skriva ikväll. Ville i stora drag bara visa mig här ifall nån undrar... jo jag lever men det är inte mer än så. Nu ska jag lägga mig och läsa... läsa högt för katten. Jo då han gillar det.. han lyssnar och spinner. Sen somnar både han och jag....
Natti bloggen.. ses i morrn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar